Idag är det trettondagsafton och traditionellt ska det innebära uppladdning inför landskapsstafetten. Så blev det inte i år -heller! Termometern visar -23 grader och redan igår togs beslutet att tävlingen flyttas fram till söndag. Synd, men det var ändå ett bra beslut. Det går inte att tävla när det är kallt. Landskapsstafetten är verkligen otursdrabbad, det tycks vara mer en regel än ett undantag att stafetten måste flyttas. Stafetten kunde senast genomföras enligt planerna den 6.1 2013 i Himango. Kronoby 2016 (för kallt), Kannus 2015 (för kallt) och Pedersöre 2014 (ingen snö)
Det är inte bara landskapsstafetten som påverkas av kylan. Skandinaviska cupen åks i Lahtis i helgen och min plan var att delta i 15 km klassiskt på lördag. Som det ser ut nu kommer det att vara för kallt för att man ska kunna genomföra fredagens sprint. Istället flyttas den fram till lördag och 15 km klassiskt flyttas till söndag. Det sätter käppar i hjulen för min plan att delta i 15 km klassiskt eftersom tävlingen då krockar med landskapsstafetten. Tävlingsledningen avgör hur det blir imorgon, men utgången verkar ganska given. Jag skulle gärna delta i Lahtis men väljer att prioritera landskapsstafetten. Med min nuvarande form gör jag mera nytta där. Jag vill också ställa upp för mitt lag i landskapsstafetten som är en fin tradition. Tävlingen ger skidsporten mycket synlighet och är därför viktig för alla inblandade.
Köldperioden tror jag kan fungera som en bra formhöjare. De senaste dagarnas träning har bestått av korta effektiva pass i kylan. Jag har många gånger fått det att lossna efter en period av kallt väder då jag tvingats till att träna mindre och fått vila ut. Här är mina tips från förra året på hur man tränar i kylan. Träna smart i kylan