Tåssåsen criterium och årefjällsloppet

I lördags kom jag i mål i Årefjällsloppet 100km. I och med det var första säsongen avslutad i Visma Ski Classics. Säsongen avslutades i förtid på grund av att både Ylläs-Levi och Restadlöpet blev inställda. Egentligen blev inte Ylläs-Levi inställt utan tävlingen åktes i Vålådalen under namnet Tåssåsen Criterium. Team ES Endurance deltog i både Tåssåsen och Årefjällsloppet.

Det har varit en konstig säsong på alla sätt. Pandemin har gjort att tävlingar flyttats och inställts. Men det blev ändå en bra säsong med flera fina tävlingar. Här kommer en rapport från de två sista tävlingarna i Sverige.

Efter Vasaloppet var jag trött. Jag var också trött under vasaloppet och fick inte kroppen att fungera. Därför blev det extra lätt träning i två veckor. Jag valde också att stå över Vålådalsrennet som gick dagen före Tåssåsen Cirterium för att spara energi orka i de två återstående loppen.

Tåssåsen Cirterium

Vi reste till Sverige på fredagen två dagar innan tävlingen. Med på resan var också teamets svenska åkare Erik Silfver som gjort fina resultat i vinter i sprint (två gånger top 30 i världscupen). Precis som flera andra gånger denna säsong var värdet fint dagen före tävling. Men till natten utlovades snö och hårt vind. Vi kunder därför inte testa skidor på dagen före som det var tänkt. Föret skulle ändå ändras till till nästa dag. Vi valde därför att testa skidor kl 21 på kvällen när det redan börjat snöa. När vi vaknade på söndag var det full snöstrom. 15 cm nysnö och hela målområdet hade blåst bort. Tävlingen flyttades fram ett par timmar och banan ändrades. Nu blev det 3 varv längs en kortare bana.

För min del började loppet helt okej. Men efter 7 km ramlande en åkare framför mig och jag blev stående stilla i ca 20s. Det räckte för att tappa kontakten med tätklungan. Under andra varvet kände jag mig stark. Jag drog mycket och försökte rycka ifrån klunga jag åkte med. Det lyckades dock inte. Sista varvet jag jobbigt. Jag lyckades ändå hålla min placering. Jag var inte riktigt nöjd med loppet, men det var hur som helst ett steg i rätt riktning efter Vasaloppet.

Positivt var att Erik Silfver lyckades ta en andra plats i andra sprinten. I alla Ski Classics tävlingar finns ett antal sprintmål längs banan. De ger poäng i sprinttävlingen och poäng till teamet. Nu tog Erik en fin andra plats efter Maxim Vylegzhanin ,vilket gar bra med poäng till teamet.

Erik vs. Vylegzhanin

Årefjällsloppet 100km

Efter Tåssåsen Cirterium stannade jag och pappa som var med som vallare i Vålådalen. Erik åkte hem för att ladda inför SM. Heikki Isornata kom till Vålådalen i slutet av veckan för att delta i den sista tävlingen, liksom Tobias Nilsson. Jag tog vilodag på måndag och sen tränade ganska lätt fram till Årefjällsloppet som skulle bli ett brutalt lopp. 100 km och över 2000 höjdmeter innebär det längsta och tyngsta loppet i Ski Classics historia. I jämförelse med vasaloppet är det mera än dubbel mer uppför fastän sträckan bara är 10 km längre.

Även denna gång var det fint väder hela veckan före tävling. Spåret var som en järnväg och föret riktigt snabbt ännu dagen före tävlingen när vi rekognoserade banan. Under natten skulle det bli varmt och börja regna. Därför testade vi igen skidor sent på kvällen.

Fint väder dagen före loppet!

På lördag när det var dags för tävling var det redan flera plusgrader och duggregn. Snön var mjuk och sugande redan från start. I början av loppet var jag trögstartad. Jag hade problem att hänga med under de första 5 km. Vet inte var det berodde på men kroppen svarade inte. Efter 5 km kom jag dock igång. Tillsammans med en svensk och en norrman höll vi farten så hög som mjöligt för att pocka placeringar. Efter 17 km började den första långa backen. Den var så brant att det var saxning som gällde i flera minuter. Sen en kort nerförsbacke och igen en lång uppförsbacke som avslutades med ett riktigt brant parti. Det blev nästa 1h med bara uppför innan man fick vila. På toppen av backen vid ca 40 km började vi se en grupp framför oss. Vid halva loppet åkte jag förbi ca 10 åkare och åkte ifrån min egen grupp. Sen började nästa långa backe. Igen nästa 1h som bestod av mestadels uppför. Vid andra climb målet trodde jag att backen skulle vara slut och att jag vara nära vår drick station. Men den fortsatte ännu i 15 min. Det var jobbigt mentalt.

Vid ca 30 km kvar stannade jag i 30s och lag på ny valla under skidorna. Det var något jag redan planerat före start. Vallan var SkiGo CM 10 vätska. På 100km är 30s stillastående inte så mycket om man sen förbättrar glidet under skidorna. Jag var här helt ensam i spåret och tappade inte kontakten till någon på grund av stoppet. Jag tror att det lönade sig för mina skidor verkade glida bättre än konkurrenternas på slutet.

Efter att vi kommit ner från fjället och passerade drickastationen på Ottsjön trodde jag att det värsta var avklarat. Där hade jag fel. Föret var vid det här laget extremt långsamt och dessutom var det hårt motvind sista 17km. Jag kände mig helt slut resan till mål var en kamp för överlevnad. Men jag var nog inte ensam om det. Alla andra var också trötta kanske ännu tröttare än mig för jag lyckades förbättra min placering på slutet trots att jag var så trött. Vid 1 km kvar till mål passerade jag vårt teams tredje åkare Tobias Nilsson. Slutplaceringen blev 48:e vilket jag är nöjd med. Skönt att få en bra avslutning på säsongen.

I mål!

Näringsintag under långlopp

För att orka 100km är energiintaget under tävlingen viktigt. Teamet hade 8 egna drickastationer längs banan. Dessutom hade jag med eget vätskebälte med slang. Vi körde med extra starkt blandad sportdryck. Mycket starkare blading än anvisningarna på burken. Med normal sportdryck skulle energin inte ha räckt till i 5h. Dessutom hade jag med 4 st gel. Målet var att få 90g kolhydrater per timme. Det lyckades inte riktigt för jag drack inte upp allt jag hade med mig. Västskebältet kastade jag vid 50 km och för att kunna åka den andra uppförsbacken utan extra vikt. På toppen fick jag tillbaka bältet som var påfyllt. De flesta andra team kör med liknande taktik. Vätskebälte som byts under loppet. Utan bålte uppför och med bälte i lättare parti där man också har tid att dricka. Det blir ca 5dl sportdryck/timme, gels för att komplettera energiintaget . Mängden kolhydrater under loppet varierar bland åkare men min uppfattning är att det överlag konsumeras mycket socker under loppen.

Nu är säsongen avslutad för min del. Jag kommer inte att ställa upp i flera tävlingar denna säsong. Det har inte blivit någon skidåkning alls sen i lördags. Från och med imorgon ska jag återuppta skidåkningen tills snön är bort. Sen blir det viloperiod och planering för kommande säsong.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.