Nu är det en tid sedan jag bloggen uppdaterats så jag tänkte att de börja vara på sin plats att visa några livstecken. Det har hänt mycket det senaste tiden. Jag så gott som hela tiden levt i en resväska och förflyttat mig mellan tävlingar och träningsläger där jag jobbat som tränare. Däremellan har jag kört runt och haft en del föreläsningar om både träning och kost för olika grupper. Dessutom har jag lyckats hinna träna ganska bra och formen borde vara bättre än förra året den här tiden. Snart drar i alla fall tävlingssäsongen igång på allvar och då visar det sig om träningen fungerat eller inte.

Tävlingssäsongen inleddes med Suomencup i Vuokatti slutet av oktober. Det gick helt ok. Ungefär som det har gått i samma tävling de senaste åren. Strax utanför de 30 bästa i sprinten och därmed inget avancemang till utslagsheaten. På andra etappen i stafetten var avståndet till landslagsåkarna ca 50s. Laget slutade på en 15:e plats, vilket var den bästa placeringen vi haft med IF Åsarna herrlag i Suomencup.

Efter det Vuokatti var jag en vecka hemma innan det bar iväg till Muonio. Där var jag i två veckor och fungerade som tränare för ÖID och FSS. Under den första var endast seniorerna och några av de äldre juniorerna på plats. Eftersom det då var relativ få idrottare på plats hann vi jobba mycket individuellt med skidtekniken. De flesta deltog i FIS tävlingarna i Olos, det gjorde även jag. Det gick bra för lägerdeltagarna. Det blev till och med en finlaplats i sprinten för Juuso Haarala, vilket gjorde att han blev uttagen till världscupen i Ruka. Efter tävlingarna kom alla juniorer. Vi var totalt ett 70 tal ledare och skidåkare på Hotell Jeris som höll öppet enbart för oss. Min uppgift under den andra veckan var främst att följa med skidåkarna i gymnasieåldern på deras träningar. Det blev en hel del teknikträningen för att hitta snökänslan igen efter sommaren och hösten. Förhållandena var mycket bra detta år. Till och med natursnöspåren var uppkörda från hotellet, vilket inte händer varje år. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Efter lägret har jag varit ganska trött. Trots att jag var tränare blev det en hel del skidåkning för mig också bara av att följa med på träningarna. Jag fyllde dessutom också på med egna pass på kvällarna när juniorerna vilade. Därför tog jag det ganska lugnt den första veckan efter lägret. Istället för att träna hade jag en föreläsning i Malax och några möten. De senaste dagarna har jag tränat ganska bra. Synd bara att snön lyser med sin frånvaro. Jag har fått improvisera, det har blivit en del träning på Skierg och dessutom har jag hittat lite snö att träna några gånger.