Det är många företagare och ledare som lever med hög belastning under lång tid. Ansvaret är konstant, besluten många och kalendern full. Att hitta tid för den egna hälsan, träning och motion upplevs ofta som något som inte är direkt nödvändigt, och därför riskerar att prioriteras bort eller skjutas på framtiden.
Staffan Asplund, styrelseordförande och grundare av Etha Oy, ett av Finlands ledande konsultföretag inom förnybar energi, valde att tänka annorlunda.
Det här är ett case om en företagsledare som valt att se fysisk uthållighet och sunda levnadsvanor som en del av sitt arbete. Mitt i en krävande vardag har han prioriterat sin fysiska kapacitet, med effekter som sträcker sig långt bortom träningspassen.
Två år av samarbete
Vi inledde samarbetet för ungefär två år sedan. Arbetet började med en genomgång av de viktigaste byggstenarna för välmående. Vi såg över kost, återhämtning och sömn, men också hur tid och mental energi användes i vardagen. Den fysiska aktiviteten blev naturligtvis en del av analysen, men alltid så att helheten beaktades.
Samtidigt tog vi också fram en långsiktig plan för Staffans eget välmående. En femårsplan. De flesta företagsledare har tydliga planer för sitt företag, men saknar ofta en motsvarande för sig själva. Staffan var då strax under 60 år. Frågan var. Hur vill han må som 65-åring, och leder de nuvarande vanorna dit?
Löpning för uthållighet, stresshantering och tid för att tänka
Redan när vi inledde samarbetet hade Staffan sprungit flera maratonlopp. 2012 sprang han sitt rekord 3:50 i Istanbul, men under de senaste åren hade sluttiderna legat en bra bit över fyratimmarsgränsen. Att åter springa ett maraton under fyra timmar blev ett tydligt och motiverande mål, för att upprätthålla träningsivern och kontinuiteten.
Att få in löpning i vardagen när kalendern är full kan vara en utmaning. Staffans lösning var enkel och realistisk. Tre till fyra löppass per vecka. Oftast två pass under vardagar och ett längre pass under helgen, ibland två under perioder med större träningsvolym.
Upplägget har varit medvetet okomplicerat. Ett intervallpass per vecka, alltid anpassat efter aktuell form, återhämtningsstatus och var i träningsåret han befann sig. Ett medellångt pass som ofta kombinerades med styrketräning, samt ett långpass.
Långpasset som strategimöte med sig själv
Under stora delar av året har långpassen varit en viktig del av träningen. Ofta strax under 20 kilometer, ibland upp mot 30 kilometer som en del av förberedelserna inför maraton. Dessa pass har haft en effekt utöver den fysiska träningen.
De har fungerat som en mental återhämtningsyta. Tid att tänka klart, reflektera och varva ner. Han beskriver själv dessa pass som strategimöten med sig själv. Utan mötesbokningar, utan avbrott.
Under vissa perioder har han valt att lägga långpasset mitt i arbetsveckan, på förmiddagar och på arbetstid. Resultatet har varit nya idéer, lösningar på komplexa problem, ökad mental klarhet och samtidigt en stabil grundkondition.
Det är ett tydligt exempel på hur uthållighetsträning inte konkurrerar med arbete, utan i rätt sammanhang kan förstärka både fokus och beslutsförmåga.
Kost. justeringar som gick att leva med
Redan tidigt gjordes förändringar i kosten med justeringar som gick att genomföra i praktiken. Mängden grönsaker ökades, och kosten blev mer proteinrik för att främja muskelmassan samtidigt som vikten successivt minskade.
Under samarbetet har kosten finjusterats flera gånger. I vissa faser användes även mer avancerade metoder, som kontinuerlig glukosmätning, för att skapa förståelse för hur olika måltider och träningspass påverkade energinivåer och blodsocker.
Återhämtningen
Genom sin pulsklocka har Staffan kunnat följa vilopuls och HRV, heart rate variability, som indikatorer på återhämtning. Tillsammans med sömndata har detta lett till flera tydliga aha-upplevelser. En av de mest konkreta insikterna har varit hur även små mängder alkohol på kvällen påverkar återhämtningen och den fysiologiska stressnivån.
Sömnen har därför fått en hög prioritet under stora delar av samarbetet. Försök att ”stjäla” timmar genom att sova mindre har visat sig vara ett ineffektivt sätt att skapa mer produktiv tid. Effekten har ofta blivit den motsatta, med sämre fokus och lägre mental energi dagen efter.
Uppföljningen har inte varit slaviskt detaljerad. I stället har datan använts som ett pedagogiskt verktyg. Ett sätt att tydliggöra sambandet mellan återhämtning, prestation och långsiktig hållbarhet, snarare än som något som ska kontrolleras dag för dag.
Resultatet:
Det tog något längre tid än vi först hade planerat. Men i november klarade Staffan igen fyratimmarsgränsen. Han sprang i mål på San Sebastián Marathon på tiden 3:57.32, hans bästa resultat på åtta år.
Under året hade vikten minskat med cirka sex kilo, samtidigt som den fysiska kapaciteten förbättrades tydligt. Resultatet var inte en tillfällig topp, utan en konsekvens av ett långsiktigt och strukturerat arbete.
Men den största effekten har visat sig i vardagen. Staffan upplever idag att han har mer energi till sina projekt och större mental klarhet i sitt arbete. Inspirationen är högre och återhämtningen bättre. Enligt honom själv är sambandet tydligt. När han tar hand om sin kondition på ett strukturerat sätt, presterar han också bättre som företagsledare.
Under förberedelserna inför San Sebastián fullföljde han också ett par av karriärens största affärer hittills. Det blev ett kvitto på att träning och arbete inte behöver konkurrera med varandra, utan kan stöda varandra.
Vill du göra en liknande resa som Staffan?
Eller lämna be mig återkomma till dig: skicka mail på info(@)esendurance.com
Du kan också ringa på +358407560468